Besinningslöst

Jag vet inte, jag tror helt ärligt att det kan vara så.
Alltså, påsk för mig är när man inte kan sitta still för alla vårkänslor och man är bubblande lycklig utan att veta varför, men jag är inte det i år... Jag känner mig mest kall inombords jävligt bitter och vill nog helst bara lägga mig i en hög någonstans.  Jag känner att i denhär jävla stan så kan man inte vara sigsjälv överhuvudtaget, man måste låtsas och ljuga om sigsjälv och vad man känner.  Med ljuga så menar jag självklart om hur man mår och så vidare, och självklart vem man är, jag menar, jag är en liten grå jävla mus inuti.. Nä, det var fel, jag är en halvmosad skalbagge, men det kan jag ju inte låta synas utåt, eller hur ? Så därför är jag en.. Ja.. Vad är jag egentligen ? Hur som helst, jag tänker inte låtsas mer.
Jag hatar mig själv, jag vill ha bekräftelse, men ifrån bra folk... Något som helt saknas i den här jävla staden typ. Jag hatar allt jag gör och jag hatar migsjälv för att jag gör saker som jag vet att jag kommer hata migsjälv för. Jag hatar att jag måste låtsas att jag är någonannan, jag hatar att jag gör saker jag lovat migsjälv att inte göra.

Jag vill bort härifrån, jag vill börja om någonstans långt bort.

RSS 2.0